1983 tog hon över en ullvaruverksamhet norr om Kristiansand i Norge. Det följde med 16 ton lump i köpet! När hon började sortera insåg hon vilken historisk skatt hon höll på att förstöra. Så hon började dokumentera, sticka, skriva mönster och är nu väl etablerad i ämnet över hela världen. Jag hade ingen aning om detta när jag anmälde mig till kursen, men när jag uttalade att jag skulle delta i kursen i "stickkretsar" suckades det "lyckliga du"....
Hugin-och Muninvantarna började jag sticka då till min sambo. De blev inte klara förrän häromdagen. Du vet säkert att det är Odens korpar. Vi fick lära oss att selbumönstren förmedlar ett budskap från givare till mottagare. Det var så förr - idag är det väl si och så med det.
Annemor förklarade att Munin speglar minnet (dåtid) och Hugin tanken (framtid). Ja, det kanske passar bra till min sambo ;-)
4 kommentarer:
Vilka vackra vantar!!! Sådana skulle jag vilja ha...
Ha det bra!
Så fina vantar, vore en dröm att kunna sticka så fint, men den dagen kanske oxå kommer!
annette
Såna fina vantar! Vilken tur att hon började gå igenom lumpen och inte bara förstörde den. En sån skatt!
Underbara vantar, kul med en historien bakom stickandet!
Skicka en kommentar